Behöver vi behövande?

Jag såg mer eller mindre av en slump igår progammet "Biståndsfällan" från UR (kan ses här en tid) o det har sedan upptagit tankarna en hel del.

Det är oerhört intressant att höra de "i andra änden av givandet" tala om bistånd o hur de ser på det!

I programmet intervjuades t.ex. 2 män på Haiti som drev en firma som tillverkar solceller o av dem drivna gatlyktor. Det hade de gjort en tid när den stora jordbävningen inträffade. Anställt en hel del män som riskerade hamna i gängkriminalitet t.ex. Ett verkligt gott exempel på entrepenörskap.

Men så inträffade då jordbävningen.
Som vi vä är många som minns så störtade en hel del biståndsorganisationer iväg till Haiti. Givetvis mycket bra! När en katastrof inträffar behövs verkligen omvärldens hjälp. Men....

En av dessa biståndsorganisationer kom just med solceller, som de skänkte bort. Solceller i tusental. De här männen berättade att från att ha sålt uppåt 50 per månad gick deras försäljning ner till att bli bara 5 på flera månader.

Tänk om den organisation som skeppade in en massa material istället hade tagit sig tid att kolla om det kanske redan fanns företag där som kunde detta o istället köpt från dem? Kanske hjälpt till med material men låtit det lokala företaget tillverka o sälja? Det hade varit större hjälp, åtminstone i det långa loppet.

En annan berättelse var den om ett skoföretag. De hade upptäckt att en viss sorts rätt enkel sko var väldigt populär i Argentina. Tillverkades av lokala företag givetvis. Detta företag tar med sig idéen/skotypen hem o börjar tillverka i en massa färger o mönster för att tilltala alla. Som "motgåva" lovar de att skänka ett par skor till ett barn i ett fattigt land för varje par skor de säljer.

Givmilt. Bra att barn får skor. Faktiskt väldigt gott gjort. Men....

Vad händer med de som ursprungligen tillverkade dessa skor? Man tar faktiskt ifrån dem den inkomstkälla de hade o utarmar därmed på sikt landets ekonomi. Varför inte istället lova att för varje par man säljer av de man tillverkar själv köpa ett par av de lokala tillverkarna o så skänka dem? T.ex.

Många kloka röster i programmet talade om just det jag minns en diskussion om i ett politiskt sammanhang (borgerligt, tro det eller ej!) för många år sedan. Då pratade vi om hur mycket bättre det vore att åka ner till Afrika med ett gäng symaskiner o några duktiga sömmerskor o lära kvinnor där att sy för att med tiden kunna sälja. Istället för att åka dit med mat, medicin, kläder o annat de behöver som man bara ger bort för att sedan få åka dit igen för att inget egentligen förändras.

Missförstå inte nu - givetvis ska vi hjälpa med mat, medicin, vatten, kläder o annat när det verkligen behövs! Men när människor är mätta o har kläder på kroppen så måste man ju också tänka vidare o inte bara vänta in nästa katastrof. Vad kan vi göra för att kanske t.o.m. förhindra att nästa katastrof ens inträffar?

Naturligtvis krävs ibland politiskt/demokratisk påverkan utifrån men nu handlade detta i huvudsak om den där rent materiella hjälpen. En haitisk man konstaterade krasst att "Hur ska man få folk att göra något själva när de bara får o får o får av alla de otaliga biståndsorganisationer som kommer?".

Rubriken jag satt här är precis vad jag tänker. Är det så att vi i den rikare delen av världen faktiskt behöver de behövande för att må bra själva? Är det så, i alla fall ibland, att vi behöver givandet för vår egen skull o inte i grunden tänker på de vi ska hjälpa? Vad är egentligen till mest hjälp?

Självklart, alldeles väldigt självklart, ska vi störta iväg med sjukvård o annat som behövs i en kris! Men sedan?

Det finns ju länder i världen som nu är så "insyltade" i bistånd att om alla organisationer drog sig ur så faller hela samhällen. Jag minns att jag läste något om sådant i samband med just jordbävningen på Haiti, att andra länder plötsligt inte fick all hjälp de var vana vid för den gick då dit.

En afrikan påpekade sin irritation över att många länder i Afrika kallas fattiga. "Många av oss är inte alls fattiga! Vi har i många länder otroliga naturresurser i forma av mineraler, olja, turistnäring o annat. Vi behöver utveckla sådant, få drivkraft att ta tag i det vi faktiskt kan bli självständiga med/av o inte bara få!" sa' han ungefär.

Jag tänker i det att vi i I-länder har ett visst behov av behövande stoppar mycket av detta. Vad ska vi göra för att känna oss goda om vi inte kan skicka pengar för vaccinationer till barn i Afrika t.ex.?

Men det är väl faktiskt inte godhet? Eller? Det sant goda vore väl att hjälpa dessa människor till att stå på egna ben? Inte som nu närmast hålla dem beroende av, faktiskt, rent egoistiska skäl.

En tanke värd att tänka tycker jag.
Se programmet om du kan o är intresserad av dessa frågor! Det är väl värt den tiden.

Allt gott!
Eva